Det är Håkan Alfredsons egna ord där han förklarar hur den så kallade Umeå-metoden går till.

- Under träning belastas senans ordentligt för att påverka de nerver som utlöser smärtan. I början gör det rejält ont, berättar Håkan Alfredson.

Vila ingen nytta
En stel, ömmande sena kan både spoliera en elitidrottskarriär och förpassa en motionär till sofflocket. Även fysiskt inaktiva drabbas. Vanligast är smärtande hälsenor.
Förut ordinerades vila och inflammationsdämpande medicin. Till ingen nytta, konstaterar Håkan Alfredsson. Traditionell operation där en bit av senan skärs bort, ger också klent resultat.

Tre metoder beskrivs
Umeforskarna har utvecklat tre alternativa metoder:
1. Daglig styrketräning i tre månader, där hälsenan belastas med omvända tåhävningar.
2. Injektioner med läkemedel som tar kål på blodkärl och nerver runt den ömmande senan.
Med ultraljud och doppler har umeforskarna nämligen kunnat se att tillväxt av nya blodkärl och nerver är roten till smärtan i senan.
3. Operation där blodkärl och nerver runt senan skrapas bort.
- Injektionerna kräver upprepade behandlingar med några veckors mellanrum. Därför har vi också börjat operera. Eftersom ingreppet görs utanför senan räcker det med sex veckors rehabilitering i stället för sex månader med den traditionella operationsmetoden.
Alla tre behandlingar ger positivt resultat på åtta av tio patienter.

Forskarna kan se att de skadade senorna successivt blir helt normala igen.

Forskarna i Umeå konstaterade att träningsmetoden var lyckosam beroende på att när man upprepar vissa rörelser många gånger förstörs sannolikt blodkärl och tillhörande nerver.

Det är ju punkt ett som jag nu litar blint på. Hård, hård belastning under excentrisk träning.

Jag kan dock inte bli lite förbluffad. Om nu detta är den metod som är den som gett bäst resultat, varför i hela helvetet är inte detta något som de två sjukgymnaster jag varit hos ens nämnt? Det borde ju liksom inte kunnat undgå dem? Jag antar att man helt enkelt inte bara ska gå till en sjukgymnast, utan faktiskt välja en som har, som i detta fallet, en fördjupad, bred kompetens om just hopparknä.

Det finns en i Umeå, Håkan Alfredson. Han har behandlat Zlatan, och mängder med andra elitidrottare med mycket framgång. Det är långt till Umeå. Men ett mail kan man alltid dra iväg. Han kanske kan tipsa om någon kunnig i de södra delarna av Sverige, eller helt enkelt bara bekräfta vissa frågetecken jag fortfarande har.

Källa: Västerbottenskuriren.

Så länge det finns hopp, finns det liv. Eller som vi rehabare brukar säga, så länge det finns hopp, finns det hopparknä!

Share on Facebook